I GUESS I'M JUST A SUCKER FOR LOVE - Chapter 2
Medans jag stegade därifrån kände jag hur hans blick brände i min rygg. O-M-G!!! Okej, jag erkänner. Jag är inget stort fan av hans låtar men damn, jag måste erkänna att han har talang ändå. Och herregud vad snygg han är! Han måste trott att jag var helt ree när jag stod där och log som ett fån, kul att jag har gjort bort mig... När jag gick förbi mamma och pappas "bås" märkte jag att de hade somnat; det kanske var bäst så för annars skulle de fråga varför jag rodnade och gick omkring med ett fånigt leende. Jag slog mig ner i min flygfåtölj och packade upp the notebook, min favoritfilm lätt! Filmen började spelas men jag kunde inte riktigt koncentrera mig. Jag är inte ett av hans fan som blir helt galet och skriker när jag ser honom, så jag förstår inte varför jag reagerar såhär, men... Det kändes nästan som att jag gillade honom, eller var lite intresserad... Jag skrattade till högt åt mina egna fåniga tanke och försökte att koncentrera mig på filmen.
Justins perspektiv
Man alltså! Jag gick till mitt flygsäte och började spela tetris på min iphone. Jag ville så gärna smsa Selena för jag hade saknat henne något så otroligt, men eftersom att vi var på ett flygplan så gick det inte.
Selena är nog den vackraste tjejen jag träffat. Hon får mig att skratta och le och hon vet hur det är i showbiz liksom. Om jag hade tur skulle även om vara ledig de här veckorna och då skulle vi kunna spendera varje dag tillsammans i Atlanta och bara mysa. Gosh, hon betydde verkligen mycket för mig. Men varför får jag bara upp bilden av dom där klargröna ögonen när jag tänker på Selena? Äh du inbillar dig bara Justin...
Jag fipplade med min iphone tills jag tröttnade och undrade vad jag skulle hitta på härnäst. Det var typ fyra timmar kvar på resan och jag var verkligen hur uttråkad som helst.
- Well, let's do something sa jag till mig själv och reste mig upp.
Hopes perspektiv
Jag var helt inne i filmen efter att jag hade lyckats sluta tänka på Justin, då jag kände några lätta knackningar på min axel. Jag vände mig om och log chockat.
- Justin?
- Yep, that's me, sa han och log flirtigt
Gud vad jag irriterade mig på hans överlägsenhet, men jag kunde inte låta bli att le tillbaka när han log. Han är så grymt snygg! Det var tyst ett tag tills han frågade vilken film jag kollade på.
- Haha, nu kommer du reta mig, men... The notebook, typisk tjejfilm jag vet, sa jag med ett skratt.
- Skojar du eller?! Det är den bästa filmen genom tiderna, sa han och log häpet.
Jag måste sett ännu mer häpen ut för han började skratta högt åt mig.
- Haha, vad skrattar du åt? Sa jag och försökte låta bli att rodna. Jag var så himla nervös! Här satt jag med världens kändaste sextonåring bakom ryggen och jag kom inte på en enda sak att säga.
- Nej jag skrattar bara åt dig, du såg så himla söt ut när jag sa att jag gillade The notebook, sa han med ett snett leende. Vad heter du förresten, det har jag totalt glömt bort att fråga!
- Eh alltså... Hope. Jag heter Hope, sa jag och jag trodde att jag skulle dö av nervositet.
O-M-G igen! Justin Bieber tyckte att jag var söt?!
- Vackert namn. Så Hope, jag har sjukt tråkigt så får man slå sig ner och titta på filmen?
- Haha ja självklart, sa jag och makade mig och sidan.
Han slog sig ner bredvid mig och nu satt han bara några centimeter ifrån, nej han satt så nära mig så jag kände hans kropp mot min! Shit vad är det här... Först säger han att jag är söt, sen vill han hitta på något med mig... Fast han är ju iochförsig en kändis, så han vill väl bara ha kul antar jag. Jag kände mig med ens trött och helt plötsligt tog han försiktigt tag i mitt huvud och lutade det mot hans axel. Jag hann inte reagera så mycket på det för med ens så somnade jag.
Justins perspektiv
Vad håller jag på med?! Jag gillar ju Selena. Även om det här bara var en oskyldig liten flirt så skulle hon inte gilla att se en annan tjej ligga på min axel. Tur att det inte finns paparazzis på planet! Jag vet inte varför, men jag kände mig så nervös i Hopes närvaro. Jag var ju Justin Bieber, jag borde klara de flesta situationer utan att vara nervös men tydligen inte... Jag tittade ner på hennes ansikte där hon låg på min axel och jag fick plötsligt lust att kyssa henne.
- Skärp dig Bieber, sa jag högt till mig själv, men kysste henne ändå lätt på pannan.
Hon gnydde till och öppnade ögonen lite och log mot mig.
Jag lutade mitt huvud på hennes och vilade mina ögon, jag var så utmattad. Jag la filten över oss och sedan somnade jag.
Efter ungefär tio minuter vaknade jag med ett ryck och kollade ner på Hopes söta ansikte. Jag bestämde mig för att gå tillbaka till mitt bås för att hämta lite swedish fishs, och påvägen dit hoppade flygplanet till igen och tror ni mig när jag säger att jag bumpade in i en helt ny tjej på exakt samma ställe där jag hoppade in i Hope. Jag bad hundra tusen gånger om ursäkt till tjejen, hon var ganska snygg men inte i jämförelse med Hope. Nej Selena menade jag, vad tänker jag med!
- Det är okej! Sa den mörkhåriga tjejen glatt och fortsatte sedan:
- Men jag tror att jag jag blöder lite på läppen, jag fick ju ditt huvud precis där, sa hon.
- Nej men herregud förlåt! Låt mig hjälpa dig in på toaletten och ta bort blodet! Sa jag lite chockat.
- Haha, okej. Det är inte varje dag Justin Bieber slår till en, sa hon med ett skratt.
Hopes perspektiv
Jag vaknade och sträckte på mig, men Justin var inte där. Självklart, tänkte jag. Varför skulle han vara här när jag vaknade, vi är ju inte direkt ihop?... Jag bestämde mig för att gå till toaletten för att tvätta av ansiktet. Väl framme fick jag säkert vänta fem minuter på att få gå in, och ut kom ingen annan än allas Justin Bieber.
- Eh, hej sötnos! Sa han och såg lite skärrad ut.
- Haha hej Jus - och mer hann jag inte fortsätta innan någon randombrud i rosa mjukisdress som var hur snygg som helst kom ut från toan. Justin kollade förtvivlat på mig och tjejen log ett falskt leende.
- Ni ser ut att haft kul, sa jag sårat men surt och fortsatte sedan:
- Jag ska inte störa er, fortsätt med det ni håller på med, sa jag och började gå iväg, snabbt. Bort från toan. Bort från Justin. Bort från den där jävla tjejen.
Hope! Hörde jag Justin ropa men jag stannade inte en enda gång. Fan jag överreagerar, vi är inte ihop så jag har ingen rätt att bli sårad. Men han kysste mig, även om det var på pannan och han har flirtat och hållt på. Men han är precis som alla andra killar, om inte värre för att han är kändis. Fan ta honom!
Lite lång och tråkig del men det blir bääääääättre sen! Kommentera! Juste, jag vill ha minst 5 kommentarer annars skriver jag ingen ny för det är tråkigt att skriva om ingen läser liksom... Men det blir nog roligare sen!
Kommentarer
Postat av: Mooa
Jag läser x))
Postat av: Julia
Inte alls tråkigit!! Du skriver awesome!!! :D och jag gillar att du skriver långa kapitel!! :D
Postat av: Sofia
VISSTE DET! så fort jag såg den här bloggen visste jag att det skulle vara en AS bra novell, och jag hade rätt! DU ÄR GALET DUKTIG! :D:D
Postat av: vicki
fan va duktig du e !!
Postat av: Anonym
Meeeeer :D
Trackback
